Skrivet av: soli01 | 04 juni 2009

Ett val utan ”knorr”!

Har under kvällen följt debatten mellan våra aspiranter till EU. Det känns inte så där övertygande angeläget att gå och rösta. Varför kan jag inte riktigt själv förstå vad det beror på. Det kanske trots allt är mitt inre motstånd till hela EU:s upplägg.
Det är en koloss på stora lerfötter och kostar otroliga mycket för oss att vara med där. Varför ska vi tillhöra de som betalar nästan mest per invånare och samtidigt lånar vi till det hela. Utgifterna bara ökar för lilla Sverige och nu är vi upp i 30 miljarder/år. När tar det stopp på dessa höga avgifter? Det blir det givetvis inte utan de kommer bara att stiga hela tiden.

Lissabonnfördraget är ännu ett steg mot ett ännu större ingrepp i vårt egna styrelsesätt och snart har vi inte något kvar att själva bestämma om. En sak som fördraget dock har är, att man kommer att kunna begära utträde ur EU och är något som saknas i dag.

Det är nu aktuellt att EU-parlamentarikerna ska öka sin lön och detta bevisar att det inte snålas med våra pengar. EU har mycket att säga till om och att försöka bromsa och spara synes vara ytterst svårt.
”Knorren” finns inte, men får ändå önskas våra deltagare lycka till trots att våra röster säkert drunknar under ”penningslukaren” EU.

Advertisements

Responses

  1. Det jag har svårt att förstå…kom allt detta som en överraskning?
    Vad väntade sig alla de svenska som röstade in oss i EU?

    Jag ….som har ingen som helst politisk skolning, hade då måttligt politiskt intresse…insåg att vi gav oss in i ett suspekt projekt ….som kändes som om det handlade om att några ur den politiska eliten skulle kunna frottera sig med varandra på skattebetalarnas bekostnad..

    Min avsikt är inte att säga ”vad var det jag sa”….utan mer uttrycka min förvåning över att ”vi” nu när vi är med i EU plötsligt tycker att det är meningslöst att ändå utöva den lilla möjlighet vi har att påverka ….att åtminstone några i våra ögon vettiga människor får en annan politisk plattform att verka ifrån….

    Jag har röstat på Gudrun Schyman och hoppas att hon kommer in. Åtminstone kommer hon att bli en färgklick i det mansdominerade sällskapet….

  2. fairymary – tack för kommentaren.

    Visst är det märkligt hur vi kan agera. Först röstar vi in oss i EU, för att sedan inte ställa upp vid val för våra representanter.
    Jag kan säga, om jag inte sagt det redan tidigare, att jag röstade nej till EU. Nu får jag acceptera att utgången blev en annan.
    Som fredobjekt måste jag numera tillstå att EU är viktig för att förhindra större krig här i Europa. Det ska föras på plussidan.

    Ser att du röstat på Schyman och att du hoppas på att hon kommer in. Tror – utan att veta – att det kanske blir svårt nu i dessa småpartierns framfart. Osvuret är dock bäst i alla fall.

    Kärnfamiljen är inte något som Schyman har så mycket till övers för så där delar jag inte hennes uppfattning. I övrigt besitter hon talets gåva och har säkert sina goda sidor.
    Lycka till med valet!

  3. Ja nu är jag förstås lite besviken över att inte Gudrun Schyman kom in….

    Om hennes inställning till kärnfamiljen så är min tolkning att hon inte har något emot fungerande kärnfamiljer….däremot vill hon lyfta fram att många kvinnor far mycket illa i kärnfamiljer….en verklighet som många av oss inte vill se….

  4. farymary – visst kan det vara så, men det är inte det jag direkt tänker på när det gäller kärnfamiljen. Hennes inställning generellt vad beträffar kärnfamiljen är långt från hur jag ser på den. Alla familjer kan haverera och då gäller det även homo eller andra konstellationer. Vad jag är mycket bestämd på är att samkönade förhållanden aldrig kan utgöra en kärnfamilj för mig. För henne är detta inte viktigt. Det kan visst fungera även detta, men nu gällde det kärnfamiljen – kvinna/man.

  5. Vi är ju alla präglade av våra erfarenheter förstås….och jag är starkt påverkad av mina föräldrars katastrofala äktenskap….och mitt eget misslyckande fastän jag gick in i relationen med min man med de allra bästa ambitioner”…

    ….så jag imponeras av förhållanden där båda parter bjuder till, är trofasta, respektfulla, ärliga, villiga att kompromissa och arbeta sig igenom kriser, stötta varann i vått och torrt….

    …..vad det sen kallas och vilka kön kontrahenterna har har blivit sekundärt för mig

    Givetvis är jag också påverkad av de lesbiska par jag kommit i kontakt med under min yrkesutövning….men även utanför jobbet…. där det inte verkade vara så mycket annorlunda än i heterosexuella förhållanden…

    Förhållanden där någon utnyttjar den andre….det må vara homo- eller heterosexuella par ….berör mig illa…..

    Självklart tror jag att det är bäst för de barn som får växa upp i GODA heterosexuella äktenskap……men det är inte så många förunnat…..

  6. Ja, det är mycket som ska fungera för att ett äktenskap ska hålla. För oss började det med en stor motgång. Vi fick tidigt pröva på olika problem bl a förlorade vi första barnet, som dog vid födseln. Huvudet klämdes tydligen vid förlossning som gjordes med tång. Det är sådant som kan hända. Sedan har vi två välskapade barn och fyra barnbarn och även barnbarnsbarn. Märker att man inte blir yngre. 🙂
    Vi gifte oss 1953 – pingsthelgen – och vi har inga som helst planar på att ändra på detta förhållande. 🙂
    Det gäller att ha tur också här i livet och det har vi haft frånsett nämnda motgångar. Alla har inte den turen – tyvärr.


Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: